Publikutveckling för svensk banracing

Publikutveckling i svensk banracing beskriver hur åskådarantal förändras över tid, men öppna data räcker inte till en sammanhängande nationell serie.

Svenska Bilsportförbundets samlade tävlingar lockade 1 117 112 åskådare 2017, 1 104 251 året därpå och 1 100 618 under 2019. Det motsvarar en minskning på 16 494 åskådare, eller 1,48 procent, från periodens början till slut. Förändringen är liten i relation till totalen, men serien omfattar hela förbundets tävlingsverksamhet och kan därför inte användas som facit för en enda racingdisciplin.

Hur har publiken inom svensk bilsport utvecklats?

Den samlade SBF-publiken låg över en miljon under 2017, 2018 och 2019. Rörelsen var svagt nedåtgående, utan att siffrorna avslöjar hur utvecklingen fördelades mellan banracing, rally, dragracing och andra discipliner. En publikanalys för racing måste alltså skilja mellan den breda baslinjen och de mer punktvisa arrangemangssiffrorna.

SBF redovisade totalpubliken för tre jämförbara år.

Skillnaden mellan första och sista året är 16 494 åskådare. Det är en faktisk förändring i förbundets totalsiffra, men den bevisar inte att intresset för svensk banracing föll. För den slutsatsen skulle det krävas likadant definierade uppgifter per serie, deltävling och säsong.

Vad säger licenserna om sportens organiserade bas?

Licensutvecklingen visar att den organiserade förarbasen var mindre 2024 än 2019. SBF redovisade 15 522 förarlicenser 2019 och 14 679 under 2024, en minskning med 1 583 licenser eller 10,20 procent. Mellan dessa ändpunkter noterades 14 069 licenser 2022 och 14 500 under 2023, följt av en viss återhämtning det sista året.

Licenser är ett mått på aktivt deltagande, inte på läktarintresse. De kompletterar ändå publikbilden eftersom tävlingar kräver förare, föreningar och funktionärer. Organisationen bakom den svenska bilsporten omfattade följande under verksamhetsåret 2024:

• 400 föreningar och 106 400 medlemmar.
• 25 824 utbildade och licensierade funktionärer.
• 14 679 förarlicenser.
• Debutantlicens, nationell licens och internationell licens som de tre licenstyperna.

En licens gäller högst ett kalenderår. Årsuppgifterna speglar därmed inte bara ett historiskt register, utan hur många licenser som faktiskt fanns i respektive redovisningsperiod. Samtidigt går det inte att översätta en nedgång i förarlicenser direkt till färre åskådare.

Hur stora publiknivåer kan svenska motorarenor nå?

Svenska motorarenor kan ta emot allt från några tusen besökare till stora festivalpubliker, men kapacitet och uppmätt utfall är olika saker. Mantorp Parks banracingdel har omkring 8 000 sittplatser och ett uppgivet publikrekord på cirka 28 000 personer. Anläggningens dragracingrekord är högre, cirka 34 000 under Drag Festival 1978, men det ska inte blandas ihop med rekordet för banracing.

Tierp Arena uppger kapacitet för 25 000 sittande och fler än 100 000 stående. Det beskriver arenans möjliga mottagande, inte hur många som besöker ett normalt arrangemang. Ett faktiskt rallycrossutfall på arenan var 16 500 åskådare, medan två EM-deltävlingar i dragracing tillsammans drog fler än 40 000 besökare. Den senare siffran är ackumulerad över två evenemang och kan inte läsas som publik för en enskild tävlingsdag.

Kapacitet, rekord och evenemangsutfall är separata mått.

Festival of Speed i Fällfors hade 124 utfärdade prova på licenser under 2024. Evenemanget hade därmed både besökare och prova-på-deltagare, men siffrorna visar inte hur många besökare som senare blev aktiva förare.

Hur bör banpublik jämföras med rally och tv?

Banpublik bör jämföras med rally och tv endast när distributionsform och räckvidd redovisas separat. Svenska Rallyt i Umeå hade drygt 30 000 åskådare 2022. Rallypubliken är utspridd längs sträckor och skiljer sig därför från en arena där kapacitet kan anges i sittande och stående besökare. Besökarnas resor stod dessutom för 38 procent av Rally Swedens klimatutsläpp 2024, en andel som behöver hållas isär från publikens storlek.

Digital räckvidd har en annan skala och definition. Rättighetsavtalet för Formel 1 under perioden 2025 till 2029 omfattar direktsändning av träningar, kval, sprintar och Grand Prix på Viaplay Groups plattformar i Sverige. Nästan 5,5 miljoner unika tittare uppgavs för Danmark, Finland, Norge och Sverige tillsammans under det föregående året. Någon separat svensk delmängd redovisades inte, så totalsiffran kan varken tillskrivas Sverige eller jämföras rakt av med fysisk tävlingspublik.

Tre publikkategorier behöver därför hållas åtskilda:

1. Betalande eller registrerade besökare på en enskild tävling.
2. Ackumulerade besök över flera dagar eller flera deltävlingar.
3. Unika tittare via tv och streaming i ett eller flera länder.

När kategorierna blandas uppstår skenbara rekord och trender. När de hålls isär blir siffrorna användbara för beslut om läktare, innehåll, transporter och publikrekrytering.

Vad avgör nästa steg för svensk banracings publik?

Nästa steg avgörs av om arrangörer och serieägare börjar publicera konsekventa publiksiffror per deltävling och säsong. SBF:s totalsiffror beskriver bilsportens samlade räckvidd, medan arenaresultaten visar att enskilda arrangemang kan samla betydande publik. Mellan dessa nivåer saknas den serie som behövs för att bedöma banracingens riktning.

Det viktigaste att följa är samma mått från år till år: unika personer, betalande inträden, dagsbesök och digitala tittare redovisade var för sig. Även formatet spelar roll. GotlandRing erbjuder körning för allmänheten med både bil och motorcykel, ett annat format än en traditionell läktartävling. STCC genomförde sin historiskt första elbilssäsong 2024, men utan jämförbara publiktal går det inte att avgöra hur teknikskiftet påverkade intresset.

Svensk banracing saknar alltså inte tecken på publik kraft. Den saknar en öppen och enhetlig mätserie som kan visa om kraften växer, minskar eller flyttar mellan bana, festival och skärm. Den aktör som publicerar tydliga definitioner tillsammans med varje publiksiffra gör därför mer än att redovisa ett evenemang: den bygger grunden för en trovärdig bild av sportens utveckling.